Kött och mjölk har fått mycket stryk i debatten på senare år. Svenska konsumenter får höra att de ska dra ner på nötköttet. Det känns sorgligt, men medvetenheten om kons viktiga roll för klimatet och maten har försvunnit. Svenskt kött och svenska mejeriprodukter kan ju faktiskt ses som livsmedlens biodrivmedel.

Men bristen på betesdjur i Sverige och hur den hotar vår biologiska mångfald talas det nästan aldrig om. Kossorna ingår i ett naturligt kretslopp genom att de marker som de betar binder in kol. Kon så att säga klimatkompenserar sig själv, åtminstone delvis.

Visst rapar korna metan som stannar kvar i luften i 12 år. Men efter den tiden så tas koldioxiden upp av växterna. Så i det korta perspektivet så bidrar hon till uppvärmning. Men samtidigt är svenska kor otroligt mycket mer klimatsmarta än sina kolleger i andra länder. De både mjölkar mer och är friskare. Dessutom betar svenska mjölkkor och deras rekrytering en tredjedel av landets hagmarker. I hagmarkerna håller också de naturliga pollinerarna som bin och humlor till – de som är en förutsättning för att vi ska kunna ta skördar överhuvudtaget.

När vi talar om klimatet måste vi tänka långsiktigt: De fossila bränslena behöver ersättas bums. Visst rimmar det illa att å ena sidan dra ner på nötkött och sedan fara och flänga runt i världen i flygplan som formligen spyr ur sig växthusgaser? Men den svenska mjölkkossan ska värnas, inte utrotas. För utan den svenska mjölkkon står vi inför enorma miljöutmaningar som blir svåra att reparera.

En symbolisk fråga som sammanfattar hela klimatfrågan, är den om svensk mat i skolan, förutom att det är dubbelmoral att servera barn mat som inte är producerat enligt våra lagar så är den enormt viktig just därför att vi måste lämna över en hållbar planet till våra barn. För ur ett hållbarhetsperspektiv är svenska bönder långt före andra länder. När barn i svenska skolor äter mat som är producerad av svenska kossor bidrar de till att vi står bättre rustade att möta alla de stora utmaningar på miljöområdet vi står inför. Hur svårt kan det va’?

Anette Gustawson

Mjölkproducent, Norrtälje