Så händer det som brukar hända vid den här tiden. Någon kviga är på andra sidan stängslet och hittar godare växter att äta. Först är det 871 Pärlan som hittar gammalt älggräs på Tomas och Cillas tomt. Det visar sig att det inte finns någon el på tråden, så det är bara att lyfta på trådarna och maka in den dumma kvigan. Björn nere i byn ringer och säger att vi har en rymling i hagen utanför honom.
Det är bara att bita i det sura äpplet, betet är slut. I går tog vi upp sex kvigor som ska till slakt och 4 dräktiga kvigor till Midsommarhagen för höststädning. Där kan de gå och ha det bra några veckor innan hösten kommer på allvar. Här hemma ökar vi på i stallet med kvigor som kan gå in och äta ensilage och gå ut och skita förhoppningsvis. Fungerar inte hundraprocentigt måste jag medge. Några tänkte jag ha kvar ute här hemma. Lagom många att trängas runt en ensilagebal var min tanke. Det borde vara skönt för dem att vara ute så länge som vädret är brittsommarvarmt.
Vi minskar på hagen här hemma så att de bara kan gå på den gamla betesmarken och i skogen längs Stålsvägen.
Hundarna tycker att det var en väldigt bra aktivitet och eftersom det är skapligt torrt på betesmarken kan även pulin Joy vara med utan att få en massa skräp i pälsen. Det är intressant att se att tistelfrön har ingen chans att etablera sig i en tätvuxen grässvål som en gammal betesvall består av.Hundarna leker med pinnar och jagar varandra eller bara ligger och iakttar oss när vi sätter upp eltråd och stänger ingångar och utgångar.
