Sitter här i verandan på midsommardagen. Latte ligger utsträckt på soffan och VDn har lagt sig på sängen däruppe. Jag har skjutsat mina föräldrar fram och tillbaka till Kryddan för att de skulle handla och få komma ut lite. Min pappa kör inte bil längre. Han har fått en stroke och hans högra hand lyder honom inte riktigt. Men han är vid gott mod, glad över att höra svarthättans sång i Råbacken, glad över att vi klarat av första skörden av rundbalsensilage här hemma utan hans hjälp och tacksam över att kunna gå och prata som vanligt. Och det är vi andra också.
En omställning blir det för oss alla. Jag har en gubbe mindre att sätta på traktorn och en gubbe mindre som kan göra det där jobbet som som inte syns men bara märks om det inte blir gjort.
Men han finns här, kan komma med goda råd och vara ett bollplank i bondelivet. Och jag har bondekolleger runt omkring mig och en bondgrabb som går på Jälla som är arbetssugen som smsade nyss att han ville köra ihop balar.
Och han kommer nog igen, min farsa. Han och sjukgymnasten klev ut genom fönstret när de inte fick gå ut genom dörren på sjukhuset.
Jag får sätta mig bland kvigorna och dela deras mindfulness när de idisslar....
