Vårt innanhav Östersjön, mår dåligt. Algblomning, övergödning och överfiske diskuteras dagligen i tidningarna. Det är många länkar i kedjan, som bidrar till det som händer i Östersjön. Tänk om det vore så enkelt som att äta mer ansjovis (skarpsill) och rädda Östersjön! Katten på råttan, råttan på repet….Torsken som äter skarpsill minskar, skarpsillen blir fler och den äter djurplankton som alltså minskar. Djurplankton äter växtplankton och blir antalet djurplankton färre blir det mer växtplankton. Det är en del av problemen i Östersjön.

Miljöpartiet visar på en annan del av problemet i en debattartikel i NT- Jordbrukets roll i miljöpåverkan av Östersjön. Vi anser att vi måste börja med en omställning av jordbruket här och nu för att minska läckaget av fosfor och kväve från åkermark. Ökad ekologisk produktion är en väg men vi måste överhuvudtaget producera mer på naturens villkor. Även det sk konventionella jordbruket ska ha mer vall (gräs) i växtföljden. Det innebär att man inte plöjer jorden så ofta. Jordbearbetning gör att markerna läcker mer näring som till slut hamnar i Östersjön. En normal växtföljd i Roslagen kan vara två år spannmål med insådd av vall andra året och tre år vall. Med mer vall krävs också mer nötkreatur och andra djur som betar, äter hö och ensilage.

Det börjar med dig. Fråga efter kött från Roslagen, från djur som betat i roslagshagar och ätit ensilage och hö från åkrar i Roslagen. Helst bör det också vara slaktat i Roslagen så vi slipper långa lastbilstransporter av djur och kött. Om bönderna får bättre betalt för kött och mjölk är det en väg att rädda Östersjön.

I fredagens NT (1/8) står att av nettobelastningen av fosfor i Östersjön, står reningsverk och enskilda avlopp för drygt en tredjedel. Av kväve står de för en ca tredjedel. Detta är en betydande belastning. Våra reningsverk har en hög reningsgrad för fosfor, men de enskilda avloppen fungerar betydligt sämre och i varierande grad beroende på ålder, tillsyn och skötsel. Därför är det viktigt att du använder fosforfria disk- och tvättmedel – det börjar hos dig! Avloppsslammet skulle kunna vara en tillgång om det hygieniseras och används som gödselmedel istället för energikrävande konstgödsel på våra åkrar. Ett annat intressant användningsområde är att använda avloppsslam för biogastillverkning.

Vi kan inte vänta på beslut i EU. Vi anser att vi måste börja här och nu. Du och jag kan bidra med att köpa kött och mjölk från bönder i Roslagen och genom att köpa fosforfria diskmedel. Kommunen kan ta inriktningsbeslut på att hygienisera avloppsslam vilket redan nu sker i mindre skala i ett pilotprojekt i Karby och att undersöka möjligheterna att producera biogas.

Karin Broström, c, ordförande Norrtälje kommunkrets

Kurt Pettersson, c, kommunstyrelsen

Åsa Wärlinder, c, ordförande miljörådet

Per Lodenius, c, riksdagsledamot