Landsbygden existerar på stadens villkor skriver Kristina Mattsson i en debattartikel på kulturdebatt i Dagens Nyheter den 28 juli 2011. Landsbygden ska finnas till för upplevelser och rekreation. Det är ”landet”, sommarlandet där man har sommarstugan, bryggan och båten, och där man kan hälsa på de söta kalvarna eller lammen hos ”bonden”.
Är det, det som vi bönder och landsbygdsföretagare ska förhålla oss till om vi ska överleva som landsbygdsbor? Ska vi öppna pittoreska restauranger och caféer eller trendiga hantverksbodar medan folk rynkar på näsan att det luktar gödsel eller att kossor på rymmen trampar i rabatten?
Men även om vi uppfyller drömmen om det idylliska sommarlandet måste vardagslivet fungera. Bönder ska se till att det finns mat på bordet och energi för uppvärmning och transporter. Landsbygden har en stor potential för produktion av än mer mat och energi i Sverige och då måste det finnas bönder och företagare som vill bygga ladugårdar, vindkraftverk, biogasanläggningar mm. De kanske luktar och låter, men de ser till att vi får mat på bordet och energi för uppvärmning och transporter.
Behovet av att öka världens matproduktion diskuteras flitigt, överallt utom i Sverige. Det finns länder som köper mark i andra länder i försök att garantera sin befolkning mat också i framtiden. Men att Sverige som har rika vattentillgångar och goda möjligheter att producera mat, blir alltmer importberoende är alarmerande och är ett stort moraliskt problem.
Att goda åkerjordar försvinner, ibland p g a dålig kommunplanering, är allvarligt.
Matlandet Sverige, var finns det? Finns det i Roslagen? Många åkrar brukas inte alls eller slås av pliktskyldigast. Böljande sädesfält är mer och mer ovanliga. Naturvänner noterar att hagmarker med örter, insekter och fåglar blir alltmer sällsynta.
Matlandet Sverige bör sättas i ett större sammanhang där miljö, landskap och djurhållning hänger ihop. Vårt landskap i Roslagen är skapat av bönderna och deras husdjur och också förutsättning för det stora antalet fritidshus som finns här. Nu ser man fler och fler åkrar och ängar som växer igen och där det förr var utsikt över en sjö eller havsvik är det nu sly och skog.
Bonden har nyckeln till hållbar tillväxt, skriver Anna-Karin Hatt (C), i en debattartikel i ATL och då bör vi i Norrtälje kommun
- I fullmäktige anta det landsbygdsprogram som är framtaget av tjänstemän på Norrtälje kommun.
- Arbeta aktivt i översiktsplaneprocessen så att inte viktig åkermark byggs bort
- Se till att behålla vårt attraktiva kulturlandskap
- Medfinansiera EU-projekt som gynnar primärproduktion och företagsamhet
Vi på landsbygden och i skärgården vill inte bara vara servicepersonal till en sommarbefolkning. Vi ska leva här året runt och ha en bra tillvaro med bra skolor, bra service och omsorg, samt god infrastruktur. Landsbygden ska kunna leva av egen kraft och inte vara beroende av allmosor från staden.
Karin Broström (C)